Att kombinera studier med idrottandet brukar inte vara den lättaste sammankopplingen. Ofta fokuseras all kraft på ”läsandet” och idrotten läggs i andra hand eller till och med åt sidan. Det gäller för de flesta, vissa är helt annorlunda och går sin egen väg.
Det här är Filippa Saistam.
Text: Andreas Bergman
Bild: Peter Reimer
Filippa har energi, är ihärdig och intensiv på alla plan. En person som gör avtryck i många olika sammanhang. Hon har alltid full koll på saker och ting samtidigt som hon är målmedveten. Det är alltid 110 % som gäller. Hon har inte haft störst fallenhet men jobbar sig alltid fram och lyckas kräma ur det mesta möjliga. (Niklas och Cecilia – Filippas föräldrar)
Att sport skulle bli en stor del av den unga damens liv stod klart ganska tidigt. Men att fotboll skulle vara huvudintresset var inte självklart från start från start:
– Jag har testat på lite allt möjligt. Fotbollen har jag alltid hållit på med och även simmat i 7 år samt gått i skridskoskola. När jag kom med i A-laget när jag blev tonåring var det fotboll som gällde. Vi hade ett ungt damlag på den tiden. Fotbollen har alltid legat nära. Jag och min bror Alexander har alltid drillat varandra så hemma fanns det alltid någon att lira boll med.
Åren gick och IFK skördade framgångar så pass att laget tog steget upp i dåvarande division två, med Filippa Saistam som en av de bärande spelarna. Samtidigt hade hon tagit studenten på Ekbackeskolans gymnasium och spanade vidare efter nya utmaningar inom det civila.
Och inte bara där.
– Jag trivdes väldigt bra i IFK och hade ju spelat där under hela min karriär men jag kände att jag ville testa något annat och valet föll naturligt på Älmhults IF som vann serien och gick upp i division ett. Det passade bra in i mitt livspussel och det var viktigt att kunna kombinera med studierna. Om man vill ta nästa steg på en rimlig nivå häromkring finns det inte så många alternativ så ÄIF kändes rätt från start.
Vid sidan om fotbollen hade Filippa hittat en utbildning som hon fastnat för rejält och som hon brunnit för under en längre tid. På Malmö Universitet läste hon idrottsvetenskapligt program med inriktning på hälsa och fysisk aktivitet. Således en upptrappning både inom idrotten och den civila karriären. Något som är ovanligt då antingen det ena eller andra måste stryka på foten.
– Jag har alltid varit intresserad av att jobba med något inom idrott men visste inte riktigt vad och jag kände att utbildningen i Malmö var den rätta vägen att gå. Jag var ju inne i pluggandet så därför kändes det logiskt eftersom det intresserade mig och även Älmhult blev naturligt i och med utmaningen med att spela en division högre (division 1 vid tidpunkten). Det tillsammans med att kombinera ihop mitt livspussel har varit anledningarna till att jag är där jag är idag.
Men trots att inställningen fanns där var omställningen till en högre nivå inte helt lätt. Det krävs ofta tid för anpassning.
– Jag var både ny i skolan och ny i laget men med tiden så kommer du in i det. Vårsäsongen, det var då jag fick ”känna på det” och sen fick jag utlopp för det mesta under hösten (förra året). Jag hade blivit varm i kläderna och kände mig mer bekväm. Jag fick en ny roll i laget då jag skolades om från att ha varit mittfältare/anfallare till ytterback. Ett test som gav väldigt bra resultat och en plats jag trivs på.
Hon bestämmer själv hur långt hon vill gå och ska våga tro på att hon har många av svaren inom sig (Johanna Bergman – fys/medicinsk instruktör till Filippa under tiden vid Ekbackeskolan, Osby)
När det gäller pluggandet har det rullat på i rasande takt. Filippa håller i skrivande stund på att göra klart sitt examensarbete med sikte på examen under sommaren 2023. En utbildning som passar Saistam som handen i handsken.
– Jag läser idrottsvetenskap med inriktning på fysisk aktivitet och hälsa. Vi berör lite allt möjligt, anatomi, biomekanik, idrottspsykologi samt ledarskap och organisation. Där ingår även praktik så jag har varit ute på fältet vid två tillfällen. Så det är en teoretisk utbildning som även innehåller några praktiska moment men som gör att du får en bra helhetsbild av området. Efter utbildningen blir det enklare att veta vad som intresserar mest och om man vill ta nästa steg.
Ja, det där är intressant. Vad rör sig i huvudet på Filippa Saistam? Finns det något nästa steg och är det steget inom en snar framtid?
– Jag hoppade på högskolan direkt efter studenten så mitt nästa steg är att komma ut i arbetslivet och hitta ett heltidsjobb. Vill gärna skaffa mig arbetslivserfarenhet utöver det jag fått via utbildningen. Det ska bli spännande att komma ut och få användning för det man lärt sig på universitetet. Omsätta teori till praktik.
Alla har vi drömmar och mål som vi sätter upp för oss själva. Även hos Filippa och vad som ligger hennes varmast om hjärtat står klart när frågan kommer upp.
– Idrotten ligger mig varmt om hjärtat och har med åren fått upp intresset för träningen bakom idrotten, alltså det fysiska. Så det vill jag gärna jobba med på ett eller annat sätt. Inom elitidrott eller som idrottslärare.
Jag tycker att det är viktigt med lugna spelare i backlinjen och hon har förstått vad hon ska göra på sin plats. Hon behöver aldrig stressa, är lugn och vågar hålla i bollen. Filippa är jätteviktig i vårt spel och är även användbar på ”fel” kant om det behövs. En smart spelare som är nyfiken och frågar om det är något hon inte förstår. Bra tekniskt och det är såna spelare som jag gillar. Hon håller högre klass än division två. (Edvard Sunjic, tränare Älmhults IF)
För att ta ett steg tillbaka till Älmekulla idrottsplats och fotbollen så verkar det som om Filippa, efter att ha acklimatiserat sig, börjat hitta mer och mer rätt. Hon har blivit uttagen till veckans lag i serien och Älmhult går som ett nytankat godståg i toppen av serien. Har du anpassat dig till omgivning och serie?
– Ja, det kan helt klart stämma. Jag tror att när man byter miljö så får det ta tid innan man kommer in i det. Redan när jag kom 2022, hade jag en tuff start, men kom jag in mer och mer i spelet, miljön och tempot. Livspusslet började sätta sig. Jag bor med min sambo i Osby, pluggar i Malmö och spelar fotboll i Älmhult. Han jobbar i Växjö som hockeytränare. Det är mycket att ta hänsyn till men det funkar om man planerar väl. Vill man så kan man.
Drömmar är alltid intressanta. Hur ser Saistam sig själv i framtiden inom fotbollens värld?
– Jag har väl alltid haft ett stort intresse för fotboll och tyckt det var roligt. Mitt mål är att se hur långt man kan gå så jag stänger inga dörrar. Vill vara öppen för de möjligheter som kommer. Sen skulle det vara kul att få spela elitfotboll. Det ligger nära och jag har varit där tidigare på provträningar under tiden i Osby. Om man ligger på, har roligt och tar de möjligheter man får kan man nog komma en bra bit på vägen.
Som spelare minns vi henne, från tiden i IFK-dressen, som en arbetsmyra som aldrig fick slut på krafterna och kunde springa som om det inte fanns en morgondag. Hennes egen syn på sina styrkor rimmar bra med observationerna:
– Min arbetskapacitet, uthållighet och spelförståelse. Att ha fått lämna forwardsplatsen för att bli ytterback gör att jag kan använda mina offensiva styrkor långt upp i banan och det gillar jag.
Vad kan hon och hennes situation inspirera andra ungdomar till att ta lärdom av? Finns det något råd att ge?
– Vill man något så släpp inte tanken. Det löser sig på ett eller annat sätt. Planerar man och har struktur så funkar det att kombinera studier och fotboll på högre nivå. Det är tufft men har absolut varit värt det.
Och det är lite så Filippa Saistam funkar. Hon har höga krav på sig själv och genom en vilja av stål, målmedvetenhet samt en glädje till idrotten har hon visat och banat väg för andra som velar i liknande situationer. En inspirationskälla helt enkelt som ungdomar borde lära sig från, ta efter och framförallt inspireras av. Inga drömmar är för stora, det krävs bara lite mer jobb ibland för att uppnå dem.
Sedan den här intervjun gjorts har det runnit mycket vatten under broarna. Filippa har tagit sin examen och börjat jobba som idrottslärare på Parkskolan i Osby. Älmhult förlänger sin svit i toppen av division två samtidigt som ”Expressen från Lantmansgatan” far fram och tillbaka från sin ytterbacksplats. Hon fortsätter att gå sina egna vägar och entusiasmera sin omgivning. Vill Filippa något blir det så, det är bara hon själv som bygger taket för sina gränser.